Birdie Nam-Nam

Min lillebror Buster har fått en flickvän. Gullan, heter hon. Om man ska va noggrann kan man säga att de båda blivit bortgifta av mina föräldrar. En sorts resonemangsäktenskap, helt enkelt. Föräldrarna letade efter en tjej till Buster redan får några veckor sen, men fick svaret från Zoo-affären att undulaterna var restnoterade. Det var förresten kaninerna också, vilket ju är en ännu större gåta!

Iallafall. För en dryg vecka sen gjorde Gullan entré i Busters bur och liv - och det rapporteras att han är stormförtjust! Det gick lite trögt i början, de interagerade inte så mycket. Buster hoppade omkring och grejade med leksakerna och stilade i största allmänhet. Gullan satt på en pinne och var lite kyligt svårfångad. Hon spelade förstås bara, det förstår ju alla som nånsin varit i dejtsvängen. Nu lever de lyckliga i alla sina dagar och är ute på äventyr utanför buren mest varje dag...

När jag kommer hem nästa gång ska jag vara jobbigt storasyskon som retas och säger:
Buster & Gullan, sitting in a tree - K-I-S-S-I-N-G!

På begäran

Kollar tubklipp med Paul McCartney. Mest från Back in the US-turnén där han är helt laid back i illasittande jeans och en röd tisha med texten "No more landmines". Inget kvar att bevisa liksom. Det är så sorgligt att han och Heather blivit så osams. Men hon klarar sig lindrit undan ändå, i jämförelse med somliga andra beatlekvinnor. Hittade roligaste kommentarsföljden under ett klipp med låten All things must pass från hyllningskonserten till George Harrisson:

dlone55
all things must pass..even these oldies but goldies and the beatles, they will all pass away!

maynesis
Yeah that's because Yoko is a complete ass.

DAVWAVE
Yoko, is an abortion.

daytripper18
I heard that John had considered getting the guys back together a lot but Yoko always told him it was a bad idea.


Nuså. På begäran: Årets vårlåtlista!

Somebody's baby - El Perro del Mar

Longing for Lullabies - Kleerup feat Titiyo

Witchita Lineman - Glenn Campbell

A&E - Goldfrapp

Downtown - Petula Clarke

Måndagsbarn - Veronica Maggio

Freedom for the stallion - Elvis Costello & Allen Toussaint

I'm Good, I'm Gone - Lykke Li

So much out the way - Estelle

American boy - Estelle

Fascination - Alphabeat

Tro och tvivel - Håkan Hellström

Sång i buss på villovägar - Håkan Hellström

Gomorron världen

Aah.
Karin sa i söndags, när vi klämde ner oss i Kungsträdgården tillsammans med resten av stan, att när våren kommer så inser man hur det ju kan vara och då undrar man hur man nånsin stod ut i allt det gråa som varit så länge.

Det känns som vi långsamt tinar. Över en lunch på konserthustrappan. På moderna med konstgruppen. På härliga festen i butikslägenheten. På Tolouse-Lautrec på Nationalmuseum. På en bjudbänk utanför en resebyrå på lunchen.

Jag har hittat en så fin svärfar. Smartast på konstkursen och njutarpensionär som passar på att förkovra sig. Vi pratade om musikhistoria igår på bussen, på tal om nya projekt efter konsten, när jag sa att jag ska göra klart popen innan jag ger mig på det klassiska på allvar. Han tyckte det lät bra, "du har ett långt liv framför dig, du har gott om tid!". Ja, det är tur eftersom jag tänker snärja din son, sa jag. Inte. Men jag tänkte det.

Fredagsliv på pinne

Uj ändå. Oväntade kvällar. Det är the shit. Det var upplagt för en lugn hemmakväll med Breakfast at Tiffany's och smågodis. Det blev istället AW på Mården med grabbarna och sen med samma sällskap vidare till långsittning på Andalucia med alla tapasrätter utom 6 och två flaskor av husets röda. Till tonerna av akustisk gitarr och skedspel av såväl lambada som Juanes. Ni hör ju, det blir inte bättre än så.

Sen gjorde jag sällskap med alla märkliga männskobarn som åker kollektivt på fredagkvällar. En pruttfull kille med bajenhalsduk som drack nån apelsingul vätska ur en syltburk och en övervintrad straight edge-tjej som frågade sin kompis om han kände till bandet Nada Surf. Oh hjälp, tänkte jag, jag måste ha hamnat tillbaka till 90-talet! Ända tills jag i DI Weekend läste Gradwalls recension av Sanna Nielsens platta och förstod precis hur den låter utan att ha hört den. Betänkte en stund Gradwalls genialitet. Jag skulle vilja va han. Min kompis Erika vill va Mariah Carey.

Wax on Wax off

Det är så konstigt. Varje morgon senaste veckan har jag vaknat med låten Woulda Shoulda Coulda på hjärnan. Stört. Kanske var därför jag glömde luren hemma imorse och fick vända.

Var var jag? Jo! Bussdramat! Se nedan:

Scen: På fyrans buss en vardagmorgon kring 8. En man kliver på den fullpackade bussen och klagar. Han frågar högt om någon sitter på en handikapplats. Två personer reser sig omedelbart och lämnar plats. På väg dit tycker mannen att en tjej i gymnasieåldern inte flyttar sig tillräckligt snabbt, så han bestämmer sig för att skälla på henne och knuffa henne. Det skulle han inte gjort, för då kommer en lika arg dam till hennes försvar:
- Men du behöver ju inte va otrevlig bara för att du är handikappad! Är du full eller?!

Mannen förklarar ilsket att tjejen var i vägen. Tjejen ber om ursäkt och förklarar att hon inte hörde eftersom hon hade hörlurar i öronen. Mannen talar om för henne att hon inte borde lyssna på musik på bussen. Damen blir arg igen:
- Men det är väl ändå en generationsfråga! Hon måste väl få lyssna på musik hur mycket hon vill!

Mannen börjar tröttna på allvar, känner sig trängd av allas blickar och tycker att det är en bra idé att hota damen med att om hon inte håller käften så ska han slå henne.

Bussen stannar vid ett stopp där damen ska av. Hon reser sig, vänder sig mot mannen och säger med iskyla på väg av bussen:
- Jaså det säger du. Men du, då ska jag tala om för dig att då har du fattat ett jävligt dåligt beslut. För jag tränar karate!

Kvar på bussen sitter mannen.

Ridå.

Crappy days are here again

Det är inge bra att få magsjuka när man är på fin restaurang i jobbsammanhang. Även om man lyckas sköta det snyggt utan att nån märker är det vingligt att hämta ut packningen, ta hissen ned och själv stappla hem i högklackat längs Katarinavägen medan febern stiger och kroppen motarbetar sinnet.

Det är inte heller bra att ligga sänkt och darrig dagen efter den sjuka natten och få sura mail från sura kunder som inte bemödar sig att fråga först. Däremot är det bra att ha en chief som fattar.

Och det också bra med lisor för själen som dyker upp med rostbröd, hänger i soffan och ser läskig film.

Tack att det här dygnet är över. Jag hade egentligen tänkt berätta om galna dramat på bussen igår morse. Jag spar den.

Grumpy old men

Förra veckan satt jag i ett möte med sammanlagt 9 personer.
Antal kvinnor: 1 (jag).
Igår satt jag i ett annat möte med sammanlagt 6 personer.
Antal kvinnor: 1 (jag)
För övrigt har jag denna vecka intervjuat 4 personer. Antal kvinnor: 2 (hurra!)
Av de fyra intervjuade i denna vecka var 2 chefer. Antal kvinnor: 0.

Det verkar som att jätteproppen heter just Orvar faktiskt. Anita sliter väl inom vården, får man förmoda.

Jag kommer få skäggväxt snart om jag inte passar mig. Eller också är det vägen att gå, med tanke på att alla studier visar på att utvecklingen mot jämnare könsfördelning bland näringslivstopparna inte går det minsta framåt. Eller som Marianne Nivert sa när hon själv var höjdare: "Jag undrar var jag hade varit idag om jag varit man..."

Lördo

Vakna o fixa smoothie
Promenera genom ett soldränkt söder
Titta på alla söderfashinistas som tagit på sig finaste kläderna
Fixa presanger
Möta upp kusinerna för fika på St Eriksplan
Tänka att alla människor där är förlovade och planerar nya kök
Kitta upp sig på nytt täcke
Provsova det en stund i soffan
Äta rester från pakistansk take away
Ordna dragen
Gå genom stan och tänka på hur mycket man älskar den
Sippa cocktail på Mården
Åka på fest
Nämenheja!
Wannabe-dj:a lite på låtsas
Dra vidare
Springa på fler vänner
Stå i kö
Strunta i det till slut
Åka på efterfest istället
Komma hem med ont i fötterna
Somna glad

Lirpa

Imorse var det säsongspremiär för morronträningen. 6.45 stod jag på gymtröskeln. Ingen är mer förvånad än jag själv. Men det orkas bara när det är ljust på morron.

Jag sitter om dagarna i ett rum utan fönster hos en kund. Jag undrar hur det alltid blir så, att jag hamnar i ett rum utan fönster. Hänger också med de holländska internrevisionerna som är påfallande roliga. Särskilt den som från början är sydafrikan. Vi pratade om mat med nationell prägel:
- In south africa we eat pretty much everything except our cats and dogs... weeell, we could eat them too, depending on how heavy the drought has been. What do you call a south african with a pet dog? A vegetarian. What do you call the dog? Lucky.

Ps. 1 april. Klarade ni er. Jag skrattade hela dan. Älskar första april, det borde alltid vara första april! Ds.