Luther is out of the office

Jag brukar ha Luther på axeln, men han gick på semester helt överraskande i söndags!
- Tack Esso, det här har varit en givande höst, men nu drar jag till Thailand och dricker Piña Coladas i en månad, sa han bara och försvann.
Jag har försökt nå honom, men får bara out-of-office-reply.

Och jag som alltid avfärdat hans inflytande inser nu hur mycket han egentligen gör. Det moraliska förfallet är påtagligt! Jag orkar knappt släpa mig ur sängen, det är som att förhandla med ett barn om morgnarna, enda sättet är att muta mig själv;
Jag (trotsigt): Jag vill inte gå upp!
Jag (myndigt): Nej, jag vet det, men om du går upp nu kan du få sitta i soffan under en filt och äta frukost framför julkalendern.

Igår vaknade jag av mig själv och undrade lite när alarmet skulle ringa egentligen. För två timmar sen, visade det sig. Efter lite analyser tror jag att klockan helt enkelt inte blev ställd kvällen innan. Det är som att mitt undermedvetna smyger upp bakifrån och gör en hostile takeover av mitt liv.

Väl på jobbet fikar jag mest och skrattar. Sen dricker jag glögg och äter peppisar hela kvällarna. Hur ska detta sluta? Folk oroar sig över bilbranschen och lågkonjunkturen - men vad gör vi utan den tyske reformatorn, det undrar jag!