Snille och smak

Igår satt jag i möte med en herre i sina bästa år, han hade vitt hår och Woody Allen-glasögon. Jag är så svag för äldre män med vitt hår och Woodybrillor. På ett rent platoniskt sätt, är nog bäst att tillägga (särskilt när referensen går till just Woody). Jag vill sitta i ett rökigt bibliotek med dem och dricka konjak och dra war stories och va lite witty.

Sen var jag och Erina på nobelfesten. Fast hemma. Jag älskar nobelfesten. Så fin. Gråter alltid lite till själva utdelningen. Och alla är både smarta och vackra. Bästa kombinationen. Snille och smak, om ni så vill.